Till: Högsta Domstolen i Sverige ۲۰۱۱-۱۱-۲۰
Om: Strejkande asylsökande i central Stockholm
Ni har redan kännedom om att en grupp asylsökande kurder från Iran som flytt från tortyr och avrättning, har sedan 60 dagar strejkat i centrala Stockholm. Efter 60 dagar strejk har Migrationsverket verken besvarat dem eller visat en lämplig reaktion. Tre gånger har ett par tjänstemän från Migrationsverket besökt dem och lämnat dem kvar utan någon vettig lösning på dessa asylsökandes problem.
Hittills har migrationsverket inte visat någon vilja att bevilja dem asyl, inte ens efter att de matstrejkade och en av dem sydde sina läppar för att protestera mot avslaget på sin ansökan om asyl. De avslutade matstrejken efter att vi i IFR och några andra organisationer avrådde de från matvägran för att de inte skulle försätta sig i hälsofara. Men deras protest och strejk i det kalla vädret i ett tält har fortsatt. Kvinnor och deras små barn är ofta bland dem i tältet. Dagligen är det hundratals personer från journalister, människorättsaktivister, turister och förbigående människor som ser dem i torget och ger de stöd mot den svåra asylpolitiken i Sverige.
Som råga på allt blir man bestört av bilder på så många människor i det kalla vädret i centrala Stockholm som publiceras i olika webbsidor. Detta händer i Sverige som var ett känt land när det gällde försvar av mänskliga rättigheter. Även i Göteborg sittstrejkade 60 asylsökande i mars, april och maj i protest mot Migrationsverkets avslag på asylansökan. Dessa protester har substantiella grunder som verken svenska regeringen eller Migrationsverket vill erkänna. Migrationsverket vill inte acceptera att dessa asylsökande protesterar för att de är rädda för sina liv i fall om deportation. Under de senaste 6-7 månaderna har fler än 20 asylsökande blivit arresterade av polisen för att utvisas till Iran. Om det inte vore för IFR och dylika organisationer som kämpade i månader för få dem fria, skulle de redan vara i fängelse i Iran under tortyr eller rent av redan avrättade.
Frågan som IFR vill ställa av Högsta domstolen är vad har hänt i Iran som gör att fler än 20 personer i en sådan kort tid arresteras för utvisning till Iran? Kanske Migrationsverkets bedömning är att man utsatts inte fängelse av
politiska skäl i Iran. Men sanningen är att avrättningarna bara har ökat hela tiden.
I ett brev som vi fick av Migrationsverket år 2011 står det att Migrationsverket följer mänskligbrättigheters utveckling i Iran och att Migrationsverket har kännedom om hundratals avrättningar av politiska fångar i Iran förra året. I ett annat yttrande för två veckor sedan berättade Migrationsverket att det finns bekräftade (av Säpo) information om att Iran övervakar politisk aktiva mot islamiska regimen i Sverige. Om så är fallet, dessa asylsökande i centrala Stockholm måste vara mer känd av alla hos islamiska regimen i Iran. Dessa asylsökande har flytt landet i rädslan av orättviss och omänskliga straffar i Iran. Vi har upprepade gånger konstaterat att i Iran ett fascistisk och religiöst styre har makten vars enda svar på protest är fängelse, tortyr och avrättning. Det är därför man flyr landet. Asylsökande i centrala Stockholm är kända ansikten i kampen mot islamiska regimen och har i flera år stått emot regimen. Ändå har Migrationsverket inte beviljat dem asyl och beslutat att de ska utvisas. Ett av de viktigaste motiven för asyl enligt Genève konventionen är organisationstillhörighet och medlemskap i politiska grupper. Dessa strejkande asylsökanden är medlemmar i ”Demokrat Partiet i Kurdistan”, därför kan det inte finnas någon vettig anledning att inte bevilja dem asyl.
Varför ska asylsökande som flytt islamiska regimens helvete vara tvungna att sy ihop sina läppar eller vistas i tre månader ute på torget för att bevisa att de har rätt till asyl. Dessa strejkande flyktingar har bott i Sverige utan jobb, utan hem, utan vård och utan hopp på en framtid i en fristad och nu är de ute i Stockholms kalla och väder utan att veta hur detta kommer att sluta. Hittills har ingen myndighet tagit ansvaret för dessa flyktingar på sig. Därför ber vi av högsta domstolen att ingripa och hitta en lösning för att sätta ett stop på det eländet dessa strejkande flyktingar upplever. Å IFRs vägnar vill jag be alla iranier och svenska folket att öppna sina hjärtan mot dessa asylsökande och visa dem solidaritet och kärlek. De behöver mat, värme, vård och mänsklig stöd och kärlek ut av oss alla. Det är nödvändigt att vi alla hjälper till för att Migrationsverket ska bevilja dem asyl och låta dem stanna i Sverige.
Abollah Asadi Ordförande för (IFRS)