Öppet brev till Migrationsverket

                 ۲۰۱۱-۵-۱۸

 

I det föregående öppna brevet till regeringen och Migrationsverket den 15 mars meddelade vi att ett stort antal asylsökande från Iran har sittstrejkat i Smyrnakyrkan i Göteborg. Efter drygt två månader sittstrejk började dessa asylsökande en hungerstrejk på Gustav Adolfs torg i Göteborg vilken pågår än i dag. För varje dag som går mår fler av dessa människor allt sämre på grund av hungerstrejken. Å andra sidan har en annan grupp av asylsökande från Iran gått i sittstrejk i Stockholm som nu fortsätter i en lokal i Rinkeby. Det finns risk att också detta övergår till en hungerstrejk.

 

Det ska inte vara svårt för regeringen eller Migrationsverket att förstå anledningen till de iranska asylsökandes sitt- och hungerstrejker. Detta är en protest mot Migrationsverkets kärva asylpolitik och blundandet för läget för mänskliga rättigheter i Iran då asylärendena behandlas.

 

Iranska asylsökande har flytt från politisk förföljelse, kvinnoförtryck, orättvisa rättegångar, allmän rättslöshet, avrättningar, omänskliga lagar och förtryck av oppositionella. Därför söker de asyl och är inte villiga att återvända till Iran. Alla rapporter från människorättsorganisationer är entydiga om att brott mot mänskliga rättigheter i Iran avsevärt har ökat under de senaste åren och man har gång på gång fördömt och protesterat mot regimen för detta. Ändå ignorerar myndighetspersoner och Migrationsverket helt dessa fakta och har bestämt sig att skicka asylsökande iranier till den islamiska regimens helvete. Vi anser detta helt oacceptabelt.

 

Vi menar att den svenska regeringen på så sätt inte bara kränker de iranska asylsökandes rättigheter utan också sätter ett nytt tak för respekt för mänskliga rättigheter. När Migrationsverket trots upptrappning av brott mot mänskliga rättigheter i Iran utvisar iranska asylsökande är budskapet tydligt att respekt för mänskliga rättigheter och för människans värdighet har till en hög grad förlorat sin betydelse i Sverige.

 

Asylsökandens hungerstrejk är ett tecken på regeringens hänsynslöshet mot dem. I regel får asylsökanden inte lämna in en ny ansökan på fyra år om dem fått avslag på sin första ansökan. Under denna tid har dessa människor inte rätt till juridiskt ombud. IFRS:s erfarenheter visar å andra sidan att de advokater som Migrationsverket tillsätter för asylsökanden är inte tillräcklig kunniga i asylprocessen och kan inte göra mycket för att försvara asylsökandes rättigheter. Asylärenden behandlas så hastigt att asylsökande inte hinner skaffa de kompletterande bevis som krävs från myndigheterna. De asylsökande som fått avslag får i de flesta fall inte vara närvarande vid omprövning av sitt ärende på migrationsdomstolen. Dessutom halveras efter första avslaget det ekonomiska stöd som asylsökande får, och efter en tid dras det helt in vilket skapar ännu fler problem i asylsökandens livsvillkor.

 

IFRS som sedan länge arbetar med asylfrågor har tagit del av många asylärenden och skälen som framförts för avslag på dem, bl.a. ett antal av de strejkandes ärende. De sakkunniga på vår organisation som har gått igenom deras ärende kommit fram till att många av dessa asylfall skulle kunna beviljas uppehållstillstånd enligt Genèvekonventionen. Även i ett antal asylärende har IFRS tillhandahållit Migrationsverket kompletterande uppgifter till vilka Migrationsverket har dess värre inte tagit hänsyn. Inte heller till de bevis från de oppositionella efterlysta organisationer som asylsökande anfört om medlemskap i respektive organisation. Alla dessa dokument finns hos IFRS.

 

Mohammad Sirvan Forootan och Mohammad Mehdi Maleki är bara två uppenbara exempel på de iranska asylsökandenas rättslöshet i Sverige. De sattes i Migrationsverkets förvar i två månader och det var bestämd att de skulle med tvång skickas till döden under månaden. Sirvans medlemskap i ett politiskt party var allmänt känt och även bevis hade anförts. Men Migrationsverket insisterade på sitt beslut om avvisning ända till minuter före flygets avgång.

 

Bland de strejkande asylsökande finns människor som har bott i Sverige mellan 10 och12 år! Om de skickas tillbaka kommer de inte bara att vara helt chanslösa för att kunna ordna ett normallt liv i det hårda, ekonomiska klimatet i Iran utan också framför allt att riskera förföljelse. Nyligen har den iranska statliga tidningen Keyhan uttalat sig fientlig mot de strejkande asylsökandena i Göteborg och har betecknat dem som en handfull opportunister.

 

I och med att asylsökandens hälsotillstånd har betydligt försämrats på grund av hungerstrejken håller IFRS Migrationsverket ansvarig för deras liv och förväntar sig att Migrationsverket vidtar omedelbara åtgärder. IFRS kräver att Migrationsverket med hänsyn till de nya omständigheterna som förekommit i Iran utser en grupp för att ta upp de hungerstrejkandes ärenden och bevilja dem asyl så fort som möjligt.

 

Högaktningsfullt

 

Abdollah Asadi

Ordförande för Iranska flyktingarnas riksförbund i Sverige

 

Kopia till: Socialförsäkringsutskottet